Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och Spets lär inte vara så noga om mitt och
ditt, tilläde den andra.
— Oj, vad ni äro för hjärtlösa, illvilliga människor,
jämrade sig Käpp-Lena.
Men Spets hade tagit överbalans åt Käpp-Lenas
kärra till och föll ner i sittande ställning mot
stallväggen alldeles invid hennes häst, som drog öronen
bakut och gnäggade ilsket åt honom.
Dit kom Käpp-Lena sedan med femmarkssedeln,
som hon tagit upp, räckte den åt Spets och sade:
— Se här har du dina pengar! Laga dig nu in i
stugan och sov ruset av dig! Annars kastar du bort
allt vad du har.
Spets tog sedeln med eftersinnande min mellan
sina båda styva händer, funderade något litet och
sken så upp i ett stort, fånigt löje. I detsamma
kastade han sedeln upp i luften igen och ropade glatt:
— Kom hit bara, käringar och andra — jag har
pengar!
— Inte kan man ju lämna karlen ensam och låta
honom förstöra allt sitt, sade Käpp-Lena, vädjande till
karlarna.
— Det är bäst du tar honom med dig i kärran din,
sade den ena av karlarna.
— Så har du honom och hans femmark, tilläde den
andra.
Därpå begåvo de sig, nöjda med sitt åtgörande,
tillbaka till boden.
5 — Kapten Tärnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
