Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes hjärta veknar allt mera ju större doktorns
förutsättningar bli om det hon har i sina gömmor.
Först kryper en präktig, mångfärgad gammal rya
fram från en skrubb på vinden, sedan ett par slitna
täcken i egendomliga mönster, livilka doktorn
beundrar så högt, att han slutligen får lof använda dem
till mattor i salen. Men när han begär ett par gamla
mässingsbeslagna seldon kör att med dem dekorera
de nakna salsväggarna, då tycker värdinnan skrattande
att det kan vara nog med galenskap redan. Han vill
väl inte göra sitt rum till ett stall heller.
»Hvarför inte?» svarar han, »bara det är vackert!»
Så får han seldonen och på köpet en gammal
björnskinnsfäll till skrifbordsmatta. Skrifbordet vxas
till ute i drängstugan, och gårdsfolket börjar få
aktning för den nykomne, då han är i stånd att
rubba gårdens vanliga ordning redan samma dag han
anländt.
Doktorn ser med tillfredsställelse på sitt verk i
skenet af den lilla taklampan och besluter skrifva
efter åtskilligt annat från Helsingfors att fylla
rummet med.
Vid kvällsvardstid har han allt i ordning. Ida
har hjälpt honom stöka så svetten står henne i
pannan och ögonen glänsa. De ha burit böcker och
lagt mattor tillsammans, hängt upp seldonen och
virat granris kring den kala järnkedjan på hvilken
taklampan hänger. De ha stött ihop och skrattat och
burit sig barnsligt och uppsluppet åt. Doktorn har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
