Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med skämtet öfver henne! lda själf blef alldeles
handfallen af öfverraskning, lät uret glida ner i asken
och såg på sin älskade med en misstänksam blick
som om hon väntat en tillbakahållen elakhet bakom
hans första, oväntade förklaring. Men unge husbond
tog uret af Ida, granskade det helt nytert, pröfvade
huru kedjan tog sig ut mot hennes klädning och
sade skämtsamt i sitt allra mest belåtna tonfall:
»Så är det att ha schangtila
Helsingforsbekant-skaper, ser du! De köpa klockor och presenter åt
dig som på beställning, och jag behöfver inte alls
besvära mig. Nu ska vi skrifva och tacka doktorn,
för aldrig har du fatt en mera oskyldig och välmenad
gafva!»
Unge husbond hade aldrig förut låtit ett ord eller
en hänsyftning om Idas och sitt förhållande undfalla
sig i andras närvaro. När han nu helt
oförbehållsamt och öppet tog hennes parti och medgaf att
han egentligen bort köpa presenten åt lda, var det
så godt som en eklatering af deras förlofning, det
insåg en hvar. Monolavärdinnan bet förargad ihop
läpparna och låtsade icke fästa sig vid hvad unge
husbond sade. men gårdsfolkets skämt tystnade i ett
nu. De hade plötsligt fatt en helt ny syn på allvaret
i unge husbonds och Idas kärlek, och de hade
ingenting emot partiet. Tvärtom — det var rätt handladt
af unge husbond, tyckte de.
Men lda stod länge och väl som fallen från
skyarna. Detta hade hon allra minst väntat. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
