Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
locken, men kröp ej fram. Och då kunde man icke
inför folket påstå att den andres uppträdande icke
var värdigt. Därvid förblef det.
Tiden går med stora steg mot Allhelgonadagen,
den första november, flyttningsdagen, men icke ens
värdinnan, som har både sin sons och inspektörens
förtroende i detta fall, kan säga att spänningen mellan
dem är starkare än förut. Hellre då mindre, ty ända
sedan våren, då inspektören sades upp ur tjänsten,
har hon icke hört den ene säga ett ord om den
andre.
Likafullt jäser det inom både unge husbond och
inspektören. Det jäser så starkt att de bli likasom
andtrutna hvarje gång de nödgas tala med hvarandra.
Därför undvika de sorgfälligt att göra det annars än
då de måste, ty ingendera är riktigt säker på att han
kan hålla sig i skinnet, om den andre ger riktigt illa
hugg på sig.
Det är det tysta hatet och den tysta kärleken,
som gifva innehåll åt det afskilda och stillsamma
lifvet på den afskilda, stilla gården. En öppen
fiendskap hör icke hit, ty den drifver folk åtskils, den
sätter mannen knifven i näfven, den upplöser
hustukten, flammar upp i låga och brinner hastigt ner,
men den tysta och behärskade gifver kraft och
uthållighet ett helt lif igenom. Likaså kärleken. Den
nordiska landsbygdens passioner ha acklimatiserat sig
i de lugna och tysta omgifningarna, de ha fått landets
drag såsom haren byter päls efter landskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
