Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonting, inspektörens se med talande blickar på
unge husbond såsom den, hvilken det tillkommer att
yttra sig, men han drager sig otålig undan till sitt
rum och kommer först om en stund igen därifrån
med en blossande papyross i munnen. Torparne
börja redan röra på sig för att gå till sitt arbete,
och hela sorgefesten hotar få prägeln af ett vanligt
kafferep, då inspektören själf gör slag i saken och
räddar högtidligheten vid sitt afsked, stiger upp och
börjar tala.
Hans täta rundskägg och hans sorgset småleende,
förlåtande minspel bli medelpunkten i salen. Alla lyssna
med spänning, tv de veta att det ligger honom
någonting på hjärtat. Hvad det är, är icke svårt att gissa;
— hvem kan icke förstå att det käns bittert att lämna
en gård, där man så länge intagit en husbondes
ställning. Och när man därtill vet hvilket förhållandet
är mellan inspektören och unge husbond, så blir
spänningen andlös. Hvad skall han säga?
Inspektören ser först en stund frånvarande på de
församlade. Han samlar sina tankar. Därpå vänder
han sig med sin milda uppsyn till värdinnan och
säger henne sitt tack för de långa år, han tillbragt i
hennes tjänst och för denna sista vänlighet, hon nu
bevisat honom genom att sätta honom i tillfälle att
taga ett högtidligt afsked af gårdens församlade folk.
Ingenting vidare. Icke ett ord om unge
husbond och Monolas framtid, som alla veta att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
