Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de bara finna mor och barn vid lif ännu. Han
berättar om huru omedgörlig och hård hans mor är i
denna sak och försäkrar att han omöjligt kan föra
Ida till Monola.
»Ja, då finns det väl inte annan råd, än att hon
kommer till oss,» säger inspektören enkelt. »Jag vill
visst inte göra er mor emot, men i denna sak är det
en kristens plikt att öfva barmhärtighet utan hänsyn
till andras dom . ..»
»Och så måste jag väl se mig om efter en egen
lägenhet, för mor vill inte bo under samma tak med
Ida,» tillägger unge husbond efter cn tankfull paus.
Inspektören ser ett ögonblick mycket
uppmärksamt på honom och förblir tyst. Det är som kick
han en plötslig ingifvelse, hans ögon blinka till och
han ämnar säga någonting, men först om en liten
stund säger han försiktigt:
»Nå det må jag säga var en kinkig sak!... I
alla fall — månne hon inte ska låta tala med sig?»
»Nej, det tror jag inte. Och det vill jag inte
heller göra.»
»Jaså ... nå ja ... jag vet nog en lägenhet, som
passar för herr Harvanen, om det gäller...»
Unge husbond är för upptagen af sina tankar på
Ida, för att inspektörens meddelande skulle leda dem
i en annan riktning, han svarar ingenting, men börjar
se sig omkring vid vägen, sedan de passerat skogen
och kommit ut på de odlade bygderna kring Monola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
