Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sonetter till Diana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MOHREN HAR GJORT SIN TJÄNST,
MOHREN FÅR GÅ...
Och vill du af mig endast poesi,
så tag emot med sinnen, känsligt ömma,
det öfverflöd, som jag för dig vill tömma,
men hör min sorg uti mitt jubelskri!
Jag slösar kungligt, gitter icke gömma
bak någon kall och anlagd ironi
min pärlkaskad, som stänker stolt och fri,
och som jag tror du icke strax vill glömma.
Hvad mer om lönen, den du en gång skänker
blir mohrens, som får gå, se’n han gjort tjänst!
Jag har ju sett att i din blick det glänst
så klart som endast ädelstenen blänker.
Jag sveper manteln stolt och österländskt,
och går i öknen ut igen och tänker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
