Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lille Karl protesterade genom att köra sin
högra knytnäfve djupt in i ena ögat, så det
blixtrade och han såg stjärnor.
»Kan du inte göra mamma till viljes?»
Idel stum och ovillig plastik under en minut,
sedan, efter otaliga svängningar, gnidningar i
ögonen och andra bevis på surmulenhet, ett
ögonblicks tyst eftersinnande och ett svar ungefär
som så:
»Isch, det är så dumt . . .!»
»Nå, fram med det bara!» skrattade mamma
uppmuntrande.
Slutet af visan blef att mamma fick
förtroendet om huru lille Karl tänkt sig att det skulle
gå, om Annila verkligen var såldt. Hon var nog
van vid de mest förvånande funderingar hos sin
herr son, men det här öfverträffade ändå de värsta
galenskaper han tänkt hittills. Det skrattade så
högt och muntert inom henne, att hon måste gå
och dricka ett glas vatten för att ej alldeles
förverka sin sons förtroende. När hon kom igen,
syntes det alls icke på henne att hon en sekund
förut lett så hjärtligt att tårarna stått henne i
ögonen.
Då fick lille Karl mod, när han såg att han
kunde diskutera den stora frågan utan att bli
utskrattad. Och han släppte ej sin mor innan hon
i hemlighetsfull och hviskande ton medgifvit att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
