Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af de äldre, med stripigt bockskägg under
hakan och en röd munduk virad flera hvarf om
halsen, började komma emot lille Karl och
lockade på honom, knäppande med fingrarna alldeles
som åt en hund.
»Hvems lille gosse är du, hvems lille gosse
är du?» lockade han smeksamt.
»Jag är unge herrn», sade lille Karl och
rätade på sig.
Den frågande forbonden, som hukat sig ner
för att bli riktigt liten och bevekande när han
lockade på Karl, reste sig igen och såg smått flat
ut vid upplysningen. Men då kom en annan
yngre karl fram och tog upp den andras frågor
med ett gäckande flin:
»Jaså, det är unge herrn själf! Det måtte
vara duktigt att vara unge herrn här på gården, lie?»
Lille Karl svarade ingenting, för att han ej
förstod frågan. Men han såg otåligt ocli bestänult
den långe karlen i ögonen och sade:
»Jänka er bort med edra hästar!»
»He he lie!» skrattade karlen. »Se på den
bara, så han befaller och regerar!»
»Jänkar ni er i väg, liva!» ropade lille Karl
ond, stampade i marken och fick harmsna tårar
i ögonen.
»Vänta nu lite, nådig herre! Månne det vara
du, som befaller här, he?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
