Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken, såg ett ögonblick långt på karlarna som
stodo i skock och syntes färdiga att skämta så
mycket som helst, ty nu kom en tredje fram och
hade också någonting gäckande att säga. Men
då fick lille Karl ej bukt på sina tårar längre,
och för att ej visa dem för sina fiender, vände
han ryggen åt dem och sprang in till sin far.
Han satt vid det stora skrifbordet i sitt rum, hvars
fönster vette utåt trädgården, så att han icke
kunnat se livad som försiggick på gårdsplanen.
»Pappa, är det sant att de där karlarna köpt
Annila?» brast han ut snyftande.
»Hvilka karlar?» frågade pappa leende åt hans
ifver, drog sin son till sig och lade armen
skyddande 0111 hans hals. Det var ett sällsynt
vänlig-hetsbevis af pappa, och lille Karl blef genast
lugnare, torkade bort sina tårar och böljade med
begriplig stämma göra reda för livad som händt
honom.
Pappa hörde småleende på, klappade honom
lugnande på kinden och sade skrattande att lille
Karl icke skulle ge sig i kast med forkarlar, för
då gick det som det hade gått honom nu.
»Men de ha kommit för att taga Annila från
oss, och de låta sina liästar beta på gårdens
gräs-lindor.»
»Göra de det?» sa’ pappa. »Det ha de ingen
rätt till.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
