Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— »Du vet ju, att vi alltid läsa predikan den
här tiden . . . Har du inte hört, att man ropat
efter dig?»
»Inte alls!» försäkrade lille Karl med en
djärf blick, som icke lyckades rätt.
Pappa såg på honom med ett långt
ögonkast, och han fick sätta sig på sin plats nära
fönstret. Så fortsatte man predikan. . . . »Om
edra synder än vore blodröda, så skola de dock
blifva snöhvita, och 0111 de än vore såsom ena
purpurfärga, skola de dock varda såsom en ull ...»
Mera hörde lille Karl icke; han hade fått
benen bekvämt under sig och kunde titta ut i
trädgården utan att alltför mycket behöfva vända på
hufvudet, så att de andra märkte det. . . . Och nu
ilade tankarna ut längs syrénbersån, förbi den
stora asplunden nere vid stranden, bort öfver
vassen och det spegellugna vattnet, ut i fria
världen . . . långt bort, där bantågen rullade söndag
och livardag, bolmade ut sina hvita ångmoln och
hvisslade, och där man aldrig behöfde sitta stilla
och höra på långa, tråkiga predikningar med
gammaldags ord. . . . De gammaldags orden voro
likväl i det hela taget det enda af alltsammans, som
fastnade i hans minne.
När han stirrat ut i solljuset, så att ögonen
voro halfblinda, och fantasin tröttnat pä att för
hundratusende gången smyga sig bort öfver hori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
