Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart, den kommer snart . . . den kommer
genast-. . . genast!»
All smärta efter benbrottet och all trötthet
efter hans svåra sjukläger därpå var borta, han
var frisk och kry och stark igen, och nu skulle
den gamla, sluga backharen ändtligen falla!
— Pang! lät det doft, på långt afstånd
genom fönsterrutorna, som skallrade lätt. I
detsamma klickade hanen mot den tomma cylindern
i den oladdade bössan, och lille Karl föll utan ett
ljud ner från sängen och framstupa öfver den på
bara golfvet och blef liggande orörlig. All hans
samlade, spända feberkraft hade det ödesdigra
skottet vingskjutit, och lian drog endast en djup,
lättande suck, när han föll.
Fem minuter därefter kom hans mor in och
blef halft ihjälskrämd af lians underliga ställning.
Hon gaf till ett högt rop och fick en plötslig
misstanke 0111 vådaskott, när hon såg bössan. Men
sedan såg hon att lian lefde, och att ingen blod
flöt. Lille Karl bars i säng, och så snart han kommit
dit, bröt en färfärlig frossa öfver honom, som
kallade lionom till halft medvetande igen. Hans
ben %’ärkte och han klagade sakta öfver att han
frös. Man täckte öfver honom, tvang honom att
dricka varmt fläderte, och han sjönk tillbaka i en
matt dvala, medan hans mor med bekymradt
ansikte satt hos honom. Det här gestaltade sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
