Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan lille Karl under en half timme på
morgonen stått eller suttit i sin mors sjukrum utan
att riktigt veta livad han skulle företaga sig där
och utan att egentligen förmå erfara den sorg
öfver mammas sjukdom som han naturligtvis borde
erfara, fick han gå hvart han ville. Nu hade man
icke vidare tid att befatta sig med honom.
Och lian gick först ut i trädgården, och där
var han mycket sorgsen och tänkte på Gud som
alla andra Han pålade sig det som en plikt mot
föräldrarna, och han lyckades i början vara
sur-mulen och tungsint i flera härliga timmar, mest
därför att han liade så tråkigt. På krig var det
icke att tänka nu då mamma låg så illa sjuk,
det hade varit ett brott emot henne, hon hade ju
aldrig tyckt riktigt 0111 lille Karls fältherretalanger.
Han såg hvarje stund för sig hennes magra,
lidande ansikte, som hon vände mot honom med
ett försök att le, och det hindrade honom alltid
när lusten kom på.
Men det dröjde icke länge innan trädgården
och sorgen blefvo lille Karl outhärdliga. Han
begrep alls icke systrarna, som kunde sitta stilla
vid sin söm och sina böcker dagarna i ända. De
voro visst mycket bättre än han, det var klart,
men kanske var det meningen att flickorna skulle
vara bättre än gossarna. Hade ens store bror
varit hemma, så skulle lille Karl haft någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
