Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle ju dö en gång. Men hvad var det riktigt
att dö oeh huru gick det till? Han kände till
döden ungekär som han visste att solen giek ner
alla kvällar, mera hade den icke vidkommit
honom hittills.
Men nu stod döden vid hans mors bädd, sade
man. Lille Karl var icke längre barnslig nog att
körsöka se honom med egna ögon som ett hemskt
benrangel med grinande tänder och en lie i
handen, han körstod så väl att det var bara på
bilder han såg så ut. Men när han tänkte riktigt
ekter, var det som om han ändå känt dödens
närvaro i hemmet ända sedan hans mor sjuknade
kör klera månader tillbaka, den fanns i lukten
därinne, den fanns i allas miner oeh tysta steg . . .
Lille Karl ryste ak en hemsk känsla, när han
tänkte på det.
Men hvarkör sade de då att allt hopp var
ute? Det stod ju alldeles i strid med hvad han
hörde i predikningarna alla söndagar och i
morgon- och aktonbönerna. Där hette det att just
med döden tändes det eviga lifvet, och om någon
skulle väl mamma få evinnerligt lif, hon som var
mera värd himmelriket än alla andra tillsammans.
Hvarför sade de då att allt hopp var ute?
Skulle lille Karl fått arrangera om tillgången
vid en människas död efter den uppfattning lian
hade om döden ur Guds ord, så skulle det visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
