Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträdt. Fastän han icke gjorde sig skyldig till
några farligare återfall i dränglifvets fröjder,
misstänkte pappa honom ofrivilligt för det ena och
det andra, och om han än i själfva verket hade
orätt däri, så hade han blott alltför rätt hvad lille
Karls lust och onda fallenhet beträffade.
Följden blef ett långt ifrån förtroendefullt
förhållande mellan far och son. Pappa såg ofta på
lille Karl med sådana ögon, att de kunnat
genomborra en stockvägg, men det hände också mer
än en gång att de ögonen alls ej hade bort
användas just den gången.
Så kom julen ändtligen efter en lång, snölös
och mörk höst. Dagarna innan julafton föll snön
ändtligen ordentligt, men själfva julaftonen var det
blidt, och lille Karl, som ej hade många julklappar att
styra om, tillbragte förmiddagen med att på
gården uppföra en riktigt välformad, ståtlig snögubbe
med ihåligt hufvud i hvilket ett ljus skulle ställas
på kvällen, så snögubben tillika blef en lyktgubbe.
Till sin snögubbe behöfde han en
försvarlig stomme, och i sin fart att få gubben
färdig grep han ur farstun en damborste på långt
skaft emedan den var så nära till hands och i
alla afseenden lämpade sig förträffligt. Och så
knådade han kram snö rundt omkring den,
modellerade bål och armar och ben och det stora
ihåliga hufvudet. Innan skymningen föll, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
