Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Inte vet jag ... det kanns ingenting annat
att sätta dit...»
»Nå, men, du visste ju att vi nyss sökte
ekter den. Hvarkör sa du inte hvar den var?»
Lille Karl teg. Först om en liten stund
klippte lian till på måkå:
»Inte visste jag pappa sökte den...»
»Jaså inte! Du stod ju nyss i tamburen och
hörde när jag grälade på pigorna kör att de
slarf-var bort den.»
»Nej, det hörde jag inte.»
»Karl — ljug inte, du hörde det!-
»Nej, pappa, det hörde jag inte», tog lille
Karl sig ikrigt i försvar.
Då blek pappa ond, för han kom ihåg att lille
Karl stannat i tamburen, och lian tog 1111 hans
nekande för trotsig lögn.
»Det är inte sannt, pojke! Du måste ha hört
det.»
Lille Karls samvete var nästan fritt, han
hade verkligen inte hört att det var fråga 0111
dam-borsten, han hade bara gissat det. Således
svarade lian igen ett lågmäldt men bestämdt:
»Nej, det liörde jag inte.»
Det fanns ingenting som kunde reta pappa mer
än upprepade motsägelser. Konlmo de från lille
Karl så förargade de honom dubbelt. Men gällde
motsägelserna en sjuk sak, eller trodde pappa de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
