Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig, tils den försvann bakom en udde, och jag själf,
genomblåst af den skarpa vinden, frysande, med
händerna i fickorna och rockkragen uppvikt, begaf
mig hemåt, för att dagen därpå taga in medicin och
undergå huskurer för min första nödvändiga
höstförkylning . . .
— Ja, — det var den tiden jag tänkte bli
sjöman .. .! Men så kom skolan med sina bestyr, och
den vida horisonten försvann i glömska och krympte
ihop mellan kammarväggarna. Endast någon ledig
onsdagseftermiddag klättrade vi, några likatänkande
klasskamrater, upp i riggen på det största fartyget
i hamnen, sedan vi passat på tils kaptenen gått ned
och vi undersökande formerat styrmannens
bekantskap. Men min sjömanshåg stäfjades med åren, jag blef
för boksynt att afundas sjögastarna deras becktröjor
och hårda slit, jag lärde mig långsamt att sätta värde
på det civiliserade lifvet, jag hade växt ut,
mustascherna började sticka fram, och så kom fåfängan
med moderna kläder, handskar och
skolflickskär-lek.. .! Men när allting gått mig emot, hägrade
den gamla fria horisonten igen, och jag fick den
obändiga lusten öfver mig för det hurtiga lifvet på
skummiga böljor, under ett konstigt, inveckladt
tack-lage, där stormen hven . . . och då syntes det mig
igen afundsvärdt att få lämna altsammans och styra
ut i vida världen, till främmande länder och nya
synvidder .. .
— Ah-ja, — det gick mig flera gånger emot,
utan att jag begaf mig till sjös, — ja, det gick mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
