Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den soliga, vackra vårdagen sträckte sig
Hangö-udd, med bara, bruna fläckar mellan tallarna och på
sandstränderna, så långt ut i Östersjön som möjligt,
för att räcka en välkomnande hand åt den danska
gästen, hvilken ville våga försöket att bryta
kärn-isen i trolldomskonsternas gamla land.
Uppfattningarna om nyttan af hans mission voro ytterst olika.
Från den mest hänförda entusiasm till en köld så
isig som ingen vinters.
Postångaren hade, efter grundlig reparation i
Stockholm, samtidigt upptagit sin trade, och man
höll vad om han eller den danska isbrytaren skulle
vara den första vid möljan. Tusen stridiga intressen
lågo i luften, ty monopolet på vintertrafiken, som
hittils legat i enskilda, företagsamma händer, skulle
också brista med det sista isbandet. Konkurrensen,
den fruktade och välsignelsebringande, hotade att
bli fri som böljan själf, så snart möjligheten att
hålla Hangö hamn öppen året om lofvade besanna
sig. Man hyste på en del håll de mest öfverspända
förhoppningar, på andra det djupaste förakt för
isbrytaren. Den ena trodde på honom som på
frälsaren, den andra smålog åt tanken att
människo-funder skulle trotsa Guds egen ordning att Hangö
hamn under strängare vintrar måste vara stängd.
Sinnena voro i uppror, alla togo parti för eller mot,
och om det gält, tror jag man med godt mod och
fritt samvete farit i lufven på hvarandra för de båda
goda sakernas skull.
Redan flera dagar hade den blåa strimman utan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
