Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och köldens bojor, som kom till oss därute i form
af tvänne svarta skeppsskrof. Vi firade
människo-snillets seger öfver fördomen och den sega, isiga,
finska naturen.
När vi gingo ned till slädarna, som väntade oss
i lä om klipporna, flög samma tanke genom mig
och min kamrat, — en affärsman och god vän till
mig: vi skulle ut och möta fartygen och gå
ombord! Vi skulle vara de första, som välkomnade
de tappre danskarna, och jag skulle få ett utmärkt
ämne till en tidningsartikel! Topp! — och vi sände
den förvånade skjutskarlen efter de andra tillbaka
till staden. Där skulle han endast säga att vi
föredragit en promenad till fots framom åkningen. Hade
man fått veta att vi gått utåt öppna sjön för att
möta ångarna, midt i natten, under disig luft och
snöbyar, försedda endast med paletåer och
gummi-galoscher, skulle vår tillräknelighet blifvit starkt satt
i fråga. I morgon skulle vi däremot öfverraska
dem från isbrytarens däck, när den gjorde sitt
segertåg in i hamnen.
Så styrde vi våra steg rakt utåt sjön, lysta af
fyren, som blinkade förebrående efter oss. Vi
passerade öfver de yttersta klipporna ute i hafsbandet,
för att från höjden af dem bestämma vår kurs, som
skulle skära isbrytarens ett stycke framom det ställe
där den nu befann sig. De trettio till fyrtio fot
höga klipporna voro öfverhöljda af glatt is och
klättrandet öfver dem i mörkret blef vanskligt.
Innan vi halft ofrivilligt hasade ned flera famnar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
