Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På understol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, fortsatte han en smula mera godlynt; det skall
bli roligt för Anna att skärskådas, och för mig också.
Och vi ha ju intet skäl att hålla vår förlofning
hemlig, eller huru? Hans fästmö slöt sig närmare
honom och syntes öfverensstämma. I det samma åkte
de första gästerna fatt dem i allén, det blef ett
hälsande och ett presenterande och ett gratulerande.
Det var pastorns, som voro de första.
Inom en timme satt socknens societet samlad
kring ett bord ute i trädgården och bjöd till att roa
sig. Man hade icke beredt sig på att få mycket
trefligt, ty alla kände till Karl Almroths mindre goda
förhållande till sina föräldrar och hans person hade
förut invärkat störande på trefnaden vid julkalasen
på Rantala. Man smått beklagade sinsemellan hans
fästmö, hvilken såg så söt ut, för att hon just fäst
sig vid honom, som hade ett så svårt lynne, och
för att fylla en tung gästplikt gjorde man små
timida försök till glädtighet.
Bland sockenaristokratin fans en gammal
ungdomsvän till Karl Almroth. Man hade talat mycket
om fröken Fanny Wintersköld och honom, ty trots
att de alltid lågo i fäjd med hvarandra, påstod man
dock att ett tycke uppstått dem emellan. De voro
två karaktärer som hörde tillsammans, lika skarpa
och hänsynslösa båda.
Det fans mer än en skygg, landtlig blick, som
undrande sökte upp fröknarna Wintersköld, där de
sutto i smått förnäm tillbakadragenhet, litet utom
sällskapet, och förde en ledig konversation med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
