- Project Runeberg -  Marin och genre /
188

(1890) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utan ord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudgången i parken, hälsande godmorgon på sina
bekanta, nämnande deras namn för sin man, som
litet frånvarande lyfte på sin hatt och lyssnade till
henne. När de kommit längre inåt parken, och de
promenerande blefvo mera fåtaliga, föllo orden alt
sparsammare, och när de tagit af på en tom
sidogång tego de fullkomligt.

Det var ingen plågsam tystnad, den var
förväntningsfull, nästan skämtsam. Han hade lyckats
få sina steg i öfverensstämmande takt till hennes,
och de gingo raskt framåt, likasom småleende.
Hans hela varelse var spänstig och lydde hvarje
viljeyttring med blixtsnabb precision. Han njöt af
sin egen säkerhet, söp in morgonluften i långa drag
och drog med god flit ut på tiden, innan han
inledde den egentliga förklaringen hvarför han så
brådstörtadt kommit hit.

Hans hustru gick nyfiken vid hans arm, kastade
då och då under sina mörka ögonhår en sidoblick
på honom, och den blicken var forskande klok.
Hvad hade han nu igen funnit på att öfverraska
henne med? En man, som förtärs af svartsjuka, ser
icke så ut som han. Och ändå, ändå...! Nej, han
var inte att bli klok på. När hon engång fångade
upp hans blick, höll hon den länge i sin. Först
frågade hon stumt om han var ledsen, när hon
öfvertygat sig om att detta icke var fallet, fick hennes blick
ett rörande uttryck af tacksamhet och barnslig
tillgifvenhet. Stämningen och mannens närvaro togo
henne med makt, och hennes öga skimrade af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katmog/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free