- Project Runeberg -  Olof Trätälja. Sorgespel i fem akter och prolog /
122

(1908) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

0, höga gudar, detta slag
är dock det tyngsta!

Solvbig.

Hör mig, Olof!
Jag rasar ej. — Förståndets fackla
ej utsläckt är, och dock jag säger:
vårt barn ej dött.

Olof

{mekaniskt).

Vårt barn ej dött?

Solvbig.

Af Båve fördt i säkerhet
i trots af ditt förbud, det lefver.

Olof.

Det lefver? — Lefver! Lefver!

Solvbig.

Ja!

Olof.

Det lefver! Än en gång jag skall
få återse, få sluta det i famn,
få glömma dessa dar af kval,
som nattens dystra syn förgätes,
då morgon gryr!

Solveig.

Ja, Båve gått
att hämta barnet; han kan vara
tillbaka hvarje Ögonblick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:36:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katratalj/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free