Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot hemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om stadens härlighet, i det han vände sig halft
om på kusksätet, men jag var tankspridd ännu och
svarade kort på hans anmärkningar med en van
stadsbos öfverlägsna godmodighet. Mina tankar
voro för upptagna af allehanda friska intryck, som
ombytet förde med sig, och den vackra
vinterdagens lätta lukt lockade min fantasi till vådlig
flykt genom oändliga, frostklara vidder.
Den dalade hastigt nog i staden, som vi
lämnat nyss. Där fans så mycket, som bekymrade
och retade mig. När den första glädjen vid
afskedet därifrån var öfver, togo tankarna fatt på
staden igen. Nu hade, bland annat, det gamla
gymnasiet för icke så länge sedan ändrat namn
och lektionsplan. I stället för de gyllne
uniformsknapparna med lyror, de blå syrtuterna och de
vuxna studentlater, som den närmast föregående
gymnasistgenerationen lade an med så stor
själfkänsla, och hvilka förskaffat den ett så orubbligt
anseende öfveralt, hade vi inga yttre tecken alls
på vår värdighet. Vi hette nu och voro rätt och
slätt lyceister, alldeles som förste, bäste pojkvasker
på lägsta klassen. Och vi hade likväl kommit
öfver fjärde klassen och voro både i kunskaper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
