Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot hemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något värkligt äfventyr, som vi upplefvat. Det var
likasom lite snöpligt att komma hem med bara
fantasi som behållning efter en så äfventyrlig resa,
och jag började önska att vi skulle åka in helt
litet — bara till namnet — eller åtminstone möta
ett halft dussin vargar. Vid närmare eftertanke
stannade jag vid den senare önskan, dels emedan
jag icke trodde att vargarna voro så farliga, dels
emedan jag ännu icke sett vargar på nära håll.
Och jag hängaf mig åt en viss smickrande och
behaglig känsla af att sväfva i stor fara, medan de
där hemma sofvo sin söta sömn och trodde att vi
gjorde likaså på något trygt gästgifveri.
När jag igen fått tankarna riktade på hemmet,
stannade de där, trots att Lycksalighetens ö alt
fortfarande vinkade mig med ett färgrikt fyrvärkeri
högt uppe på natthimmeln. I stället för den stolta
känsla af fara, som beherskade mig nyss, togs jag
fången af ett mycket mildt välbefinnande vid
försmaken af julens landtliga fröjder. Julen hade under
min barndom alltid utgjort en fest med blida,
välvilliga och varma känslor. Jag såg min gamle far
tina upp och stråla af tyst och hjärtlig vänlighet,
min mor hade idel goda ord, och vi barn fingo rara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
