Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Trösta dig, Trine, för jag tänker aldrig bli någon
herre, och aldrig tänker jag heller glömma dig. Men
så får du inte heller glömma mig.»
Hon såg på honom med förebråelse i sina stora,
mörka ögon. »Hm», sade hon. »Var det likt det!»
»Och så ska’ du ibland skrifva ett litet bref till
mig», sade han.
»Vill.du det?» utropade hon och såg leende upp i
hans ansigte. »Ack, då har jag någonting att tänka på
och vänta efter under hela den långa tiden. v För du
tänker väl svara — gör du inte?» 3 *
»Jo, det förstår sig. Och må nu godt, Trine, till
härnäst.»
Han tog henne i hand, och hon kämpade modigt
med sina tårar; derefter kastade han sig upp på hästen,
viftade än en gång till henne och försvann vid en
kr ökning af vägen.
»Men du kan inte förneka, att du skrifvit till honom.»
Dessa med barsk ton yttrade ord uttalades af mor
Sanna Lundvik, som, der hon satt på stenen, skarpt
fixerade Trine, hvilken stod midt framför henne.
»Det är någonting som jag aldrig tänkt på att
förneka. Det har varit min enda glädje under de sista
tre åren.»
»Men min glädje har han varit allt sedan han
föddes», sade mor Sanna, »och vid allt hvad jag
företagit mig, har jag inte haft tanke för någon annan än
honom.»
»Det kan jag så väl förstå», sade Trine sakta.
»Jag har arbetat och sträfvat», fortfor mor Sanna
utan att akta på afbrottet, »för att han skulle bli rik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
