Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh tag inte så illa vid dig, barnet mitt», sade
Munter. »Det var bara Dundran, som . kastade sin
ärtvälling i ansigtet på Puckel-Kari.»
»Då kom di väl ihop sig om Malmqvisten igen»,
sade Trine med en trött suck.
»Ja det var en sak det.»
Malmqvisten var fattigstugans Adonis och det
beständiga tvistefröet mellan de båda mest hetlefrade af
de qvinliga innebyggarne. För öfrigt hade han någon
sorts spatt i benen, var nära sjuttio år och lagade alla
socknens klockor.
»Hvar är hon?» sade Trine.
»Jo, di stängde in henne i vedlidret», sade
Tok-Anders med ett af sina hesa, hväsande skratt.
Trine gick ut och återkom snart med den befriade
fången, nu som genom ett underverk spak som ett lam.
»Om ni nu är tyste allesammans», sade Trine och
satte sig på en låg stol, som hon sköt något fram ur
spiselvrån, »så skall jag säga er någonting.»
»Hvad är det då?» ropades med allmän nyfikenhet.
»Jo, det är det, att jag inte lider det här längre,
— nej jag lider’et inte. Jag är ung och frisk. Jag
ska fresta på att gå ut i verlden och söka min lycka.»
»Trine, hvad tänker du på? Ska’ du gå ifrån oss
alla?»
»Ja», sade hon med hufvudet lutadt i handen, »jag
har hvarken huld eller skydd, jag är som vattnet ikring
stenen. Kanske på en annan ort, att di inte frågar så
mycket hvarifrån jag kommer, som di gör här.»
Nu reste sig Malmqvisten upp och kom fram till
henne. »Kan du säga, Trine, att du är utan huld och
skydd», sade han, »Ha vi inte alla varit som en far
och som en mor för dig? Är inte du vår glädje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
