- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
25

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

na te att skyla öfver en bit för en annan också, om
det gäller. Ni ska’ inte göra er hårdare än ni är, mor,
för jag känner nog ert hjertelag. Vänta du fritt på
henne, Trine lill, för om hon kommer, så ska’ hon ha
en hedersplats vid bordet, och den dagen ska’ bli en
festedag på hela gården för hennes skull.»

»Om jag kunde hålla dig kärare än jag gör, så
skulle jag, se’n jag vet att du tänker så der», sade
Trine. »Hon lär nog inte komma,» tilläde hon med en
suck, »men det är i alla fall så tryggt för mig att
känna ditt hjertelag mot henne.»

Mor Sanna reste sig upp och gick ut.

»Och vet du gumma,» sade Erik, »det rann mig i
hågen härom da’n att efter jag inte kan få göra
någonting för föräldrarna dina, så ska’ jag i stället, när det
lider åt våren, lägga grund till en ny stuga åt dina
vänner borta vid sjöstranden. Timmer har jag godt
om och kraft i armarna ha både jag och mina drängar,
så det ska’ gå som en dans. Och då kan folket gerna
få säga, när di går förbi: det der gjorde Erik för det
han fick sin bästa skatt från fattigstugan.»

»Ja, jag säger för sant,» utbrast Trine allvarsamt,
»att styfvare karl än du, Erik, går inte på Guds gröna
jord. Se på far, jäntungen min,» fortsatte hon och lyfte
barnet i jeYnnhöjd med hans ansigte, »men bli inte
stursk öfver honom, för det kan vara nog med, att mor
din är frestad till’et hvarendaste dag.»

Det blef sent den aftonen, innan folket kom i ro.
Ja, klockan var nära ett på natten, innan mor Sanna
kunde smyga sig ut. Snön hade upphört att falla, och
en skarp frost hade inträdt. Månen satt hög och full

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free