- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
30

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och rigtigt, — *der stod tant Eva med den hvita
mössan på det grå slätkammade håret, med det blida
leendet och det ömma uttrycket i sina sköna ögon,
och med huldhet sträckande sina händer emot modern
och hennes gosse. Ack, för ett sådant välkomnande
på trappan till en sådan prestgård!

Det ges personer, hvilka genom sitt blotta
vidrörande meddela en känsla af obeskrifligt välbefinnande^
en viss hugsvalan, troligen derför att de liksom
sympatiskt kunna sätta •sig in i andras känslor, medan de
ega det milda och förtröstansfulla sinnets kontroll öfver
sina egna. En sådan person var tant Eva, och gossen
erfor denna inflytelse, då hon vid helsningen mildt
strök håret ur hans panna och såg honom in i ögonen.
Kanske erfor han behaget af hennes rogifvande väsen
så mycket lifligare, som moderns beständiga och något
oroliga uppmärksamhet på hans minsta görande och
låtande ej kunde annat än verka något irriterande på
ett känsligt barnasinne. Också var han helt ifrig att
få rycka sin mor i klädningen och hviska att tant Eva
bestämdt var den snällaste tant, som fans i verlden,
och i detta omdöme blef han snart befästad. Ty då
damerna hade placerat sig kring det i salen dukade
tebordet och gossen tittade in med en förfrågan, om
han kunde få sitta på kuskbocken bredvid Lars Peter
och sjelf köra ned till stallet, afbröts moderns ängsliga-:
»men tänk om» ... af tant Evas lugna: »det får dti
visst, min gosse: Lars Peter håller nog reda på sådana
karlar, som du.»

»Ja, här är jag nu med min Axel, och du kan inte
tro hvad din inbjudning var välkommen,» sade den
unga frun, när gossen lemnat salen. »Vår läkare hade
just föreskrifvit skogsluft och kalla bad för honom, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free