- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
34

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tycks icke allt förlora sig i detta stora oändliga, som
endast aningen kan nå.

Och som hon så satt der, stal det sig småningom
öfver henne en känsla af outsäglig frid, af onämnbar
kraft, en känsla, som vidgade hennes bröst och
andligen liksom bar henne öfver tiden. Hon tyckte sig
kunna stå ensam i hela verlden, allena med Gud.
Men oaktadt den öfversvinneliga salighet, som låg i
denna förnimmelse, greps hon på samma gång af skräck.
Hon förstod att den icke gafs utan något vigtigt
ändamål åt ett stoft som hon, och hon sköt liksom tillbaka
den utsträckta uppehållande handen, steg upp och
knäböjde vid den lugnt sofvande gossens bädd, under det
att* hennes hjerta högt ropade: jag vill icke, jag vill
icke ens Jcunna lefva utan dig.

»Låt nu se att du är en dugtig gosse,» sade tant
Eva följande förmiddag och klappade Axel på hufvudet,
der han stod beredd att med sin moder gå ned till
elf-backen för att taga sitt första bad. Han hade en lätt
halmhatt på det ljusa håret, och på armen bar han sitt
badlakan. De gingo öfver landsvägen och voro i
begrepp att taga af gångstigen nedåt strandvägen, då en
röst hejdade dem.

»Ack, kära hjertandes, jag ser väl aldrig miste
heller? Ar det inte fröken Elsa lifslefvande, så vill
jag slå mej i backen så lång jag är,» ropade en
bond-qvinna, som kom gående emot dem, bärande tvenne
stora korgar.

»Ah, är det du, Stina! Jo, du såg allt rätt den
gången, och tack skall du ha dertill för ditt goda minne.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free