Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hälften undan den mörka damastgardinen, som var
nedfäld framför sjukrummets fönster. En solstråle
stack bjert fram och bredde ett skimmer öfver flickans
ansigte, som, der hon stod med gardinen upplyftad
öfver hufvudet och nedfallande i purpurveck omkring
henne, med sina mejslade drag, sin rena ansigtsoval,
sitt vemodiga uttryck liknade en af de italienska
mä-starnes bästa taflor öfver madonnan. Också vände den
sjuka sig mot läkaren, som satt vid hennes hufvudgärd,
och sade sakta:
»Hon är lika skön som hon är god och ren och
sann. Gud bevare henne för verldslifvets svek.»
»Jag ser ingenting,» sade Antonia och vände sig
om. »Men det är också alldeles för tidigt, älskade
gudmor.»
»Gå då ut och hemta litet frisk luft, ma chérie,»
sade den sjuka mildt. »Doktorn stannar nog hos mig.»
»Om ni visste, hvad jag bäfvar, doktor,» fortsatte
hon, sedan flickan aflägsnat sig. »Jag borde ej ha
telegraferat. Måhända har ni misstagit er. Måhända har
han aldrig älskat mig. Ack, tusen farhågor tränga sig
på mig, och det hade kanske varit bäst att dö här
helt allena.»
»Det hade varit grymt mot honom, fru grefvinna.»
»Men han har ju ett helt år vetat, att jag varit
dödssjuk, och han reste ändå.»
»Men han har aldrig vetat, hvad ni nu har att
säga honom*»
Hon reste sig häftigt.
»Ah, jag hör vagnshjul. Doktor, se efter.»
»Han kommer verkligen, så fort hästarna förmå
springa,» sade läkaren. »Han kastar sig ur vagnen,
innan den stannar. Ack, men var lugn fru grefvinna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
