Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon var så förtjust och öfverlycklig åt allt han
hade att bjuda henne, att hans gamla misstro redan
då hviskade att han blott kom i andra rummet.
Hur hade hon ej då häftigt vändt sig om och med
förundran sett på hpnom, hvarefter hon skrattande
svarat: »Du är en besynnerlig gammal herre, Kasimir.»
Men derefter i hast allvarsam, måhända genom något
drag i hans utseende, hur hade hon ej ömt smugit
sig till honom och hviskat dessa ord, som sedan ljudit
för honom natt och dag: »Dessa sista veckor har jag
tyckt att älska är ett så fattigt ord. Jag vill knappt
begagna det derföre att det så ofta blifvit missbrukadt.
Lefva i dig och för dig, dei^ är hvad jag vill och sedan
aldrig tänka på något annat.»
»Men cfcu vill vara rik, Honorine?»
»J& visst,» sade hon gladt, »jag har aldrig förestält
mig annat. Om jag vore fattig, så skulle jag också
nödgas se dem jag älskar lida brist. O, det vore
förfärligt. Nu kunna vi göra alla omkring oss lyckliga.»
Och så hade hon tagit hans arm och helt tankfull
återvändt till slottet.
• Det var icke många dagar derefter, som hon sjelf
fann olyckan. För honom hade hennes sista ord blott
inneburit en bekräftelse på hvad han sedan genom det
olyckliga brefvet fick veta.
Och nu låg hon der sköflad, tillintetgjord, krossad.
Ett ord af hpnom hade kunnat förklara allt, men han
hade varit för stolt att yttra det. Det ligger i de
tvenne små orden »för sent» en förfärande makt, som
ingen kan tänka sig förr än han verkligen vid något
vigtigt fall står ansigte mot ansigte inför dem. Han
trodde de skulle qväfva honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
