- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
73

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Du kan då lyckönska dig till att hafva återgifvit
en stor man åt menskligheten.» •

»Baron K. är visserligen icke något snille, men
hvarje menniskolif har sitt värde, och han gagnar nog,

. äfven han, i sin krets.»

»Åh ja, han göder väl sina hundar och sina torpare.»

»Det sista må man hålla honom räkning för.»

»Min erfarenhet har lärt mig att ingen af dessa
arter tål vid att bli för fet. Men vi skola väl upp«
söka min faster. Hon skall glädjas åt din ankomst.
Hon längtar efter nyheter från hufvudstaden, och som
hon är något döf, kan jag, tack vare dig, under några
dagar få hvila mina lungor.»

Han gäspade, hvisslade på en stor rapphönshund
och steg långsamt upp för trapporna. Vid en afsats
vände han något på hufvudet och sade liksom en
pas-sant: »Jag reser i nästa månad.»

»Hvarthän styr du då kosan, käre vän?»

»Dit min lyckliga stjern# för mig. Paris, Egypten,
Indien, Kina — hvad vet jag?»

Den aftonen skref Konrad till sin fru
följande bref:

Dyra Ellen!

Operationen har lyckats som genom ett underverk.
Då man står framför ett sådant fall, är man böjd att
utropa: »Herre, jag är för ringa till den barmhertighet,
du med mig gjort hafver,» så förödmjukad, så förintad
känner man sig just af den oväntade framgången, just
derföre att man märker att lifvet och döden icke lågo
i knifspetsen. Kasimir är sig lik, jag kan ej säga
annat om honom; jag har ej märkt annan förändring,
än ett djupt veck ^mellan ögonbrynen, som ej fanns
der förut. För öfrigt samma hån, samma kyla, samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free