- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
87

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så som den dödströtte älskar hvilan, så som den
fredlöse älskar friden. Du är för mig allt. — Du är
hoppet förkroppsligadt för mig. Jag vet inte, om jag
tror på någonting, om icke på det, att du kan rädda
mig, försona mig med Gud, med menskligheten och
med mig sjelf. Jag kan icke tala till dig så, som en
annan ung man skulle talat till sin utkorade — du
förstår det nog — men jag älskar dig tusen gånger
mer än någon annan kan göra. Antonia, vill du taga
detta fattiga lif, som jag bjuder dig, och göra något
derutaf? Kanhända att det fins någon slumrande
kraft, som du kan locka fram. Vill du rädda mig och
göra mig lycklig?»

»Ni har rättighet att bestämma öfver mig,» sade
hon, blek som döden, »hvad kan jag säga mer?»

Det for en mörk skugga öfver hans ansigte.

»Det var icke så jag ville, att du skulle svara mig»

— och då hennes hufvud småningom sjönk hed mot
hennes bröst, utbrast han plötsligt — »Antonia, du
döljer något för mig.»

»Ja,» hviskade hon, »ädle grefve Kasimir, jag har
dolt något för er.»

Han satte sig ned på divanen och lutade hufvudet
mot armarna, som han stödde mot det hvita
marmorbordet.

»Tala,» sade han, »hvad är det?»

»Mins ni,» började hon och tonen darrade af smäTta
och stolthet, »mins ni den gången, då ni räddade
mig undan piskan och ett förnedrande lif, mins ni
att ni då på samma gång slet mig bort från den ende
vän, jag egde på jorden. Ni var ädelmodig, och ni
var grym. Ni gaf mig rikedomens alla fördelar,
be-qvämligheter, öfverflöd — men frågade ni någonsin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free