- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
97

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På återvägen från vestra kusten stego jag och min
följeslagare af vid Mens jernvägsstation, der vagnen,
som skulle föra oss några mil inåt Södermanland,
väntade oss. Det var fram på eftermiddagen och vi,
vana att under många månader endast se kala klippor,
visst icke utan sin egendomliga skönhet men dock
gif-vande föga begrepp om sommarens yppiga fägring,
voro hänryckta att åter befinna oss bland doftande
ängar och grönskande björklundar; och det var
der-före snarare med tillfredsställelse än motsatsen, vi,
sedan vi passerat Hellefors vackra bruk, hörde kusken
säga i det han pekade upp mot en backe: »Här braka
alltid hästarna få pusta litet, om det inte är
herrskapet emot att stiga ur en liten handvändning.»

Nej, det var oss alldeles icke emot, och då vi
nått backens spets, voro vi belåtna att få tillfälle att
orientera oss på den särdeles vackra platsen.

Hvar och en som rest denna väg har säkert ej
undgått att märka det lilla hvita torpet på höjden,
omgifvet af björkar och en anspråkslös liten täppa.
Hur förtjusande landtligt der var! Gångstigen, som
slingrade sig utför backsluttningen till insjön nedanför,
båten som låg och sqvalpade vid stranden, den lilla
löfbeväxta holmen gent öfver, kransen af fur och björk
som i mjuka höjningar och sänkningar omgaf insjön,
ljudet af en och annan koskälla från ängen längre åt
höger samt det hemtrefliga, egendomliga smällandet i
grinden, då kusken gick in för att låna ett ämbar att
begagna vid hästarnas vattning, allt var så motsatt den
verld vi sett svepa föTbi på de flata stenarna som
kanta Marstrands så kallade kaj, att det just återgaf
åt sinnet en jemvigt, som man först vid återkomsten

Kerfstedt, Berättelser. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free