- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
114

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mä’ både han å barna. Men Anders mäkta inte kralla
sej fram längre än te grindarna derborta. Då måtte
ja’ släpa’n te skogskanten, så ingen skulle köra öfver’n,
oeh rappa mej hit som va närmast te, om dä’ skulle
stå te å få någon hjelp. Nog ä’ Anders en dugtiger
arbetare, bara han fick helsan igen, å medan så kunde
fäll’ ja’ göra dagsverke för’n. Han kunde nog se efter
migarna, för bara skälfvan går öfver, så ä’ han se’n
skaplig nog.i

»Ser du, så granna rosor,» sade Elisabeth, pekande
på de smås röda kinder.

»Tycker frun,» sade qvinnan, och hennes ögon
tårades. »Ja, dä’ ä’ nock också den enda grannlåt
vi har.»

»Ja’ hade väl en te,» fortfor hustrun med svagare
röst, »å haÄ va’ ändå äldst, fem år sista mixmessa, men
dä’ gick konstigt mä’ honom.»

»Hur gick det då?» frågade Elisabeth.

»Ja’ vet int’ om ja’ tör nämna om dä’,» sade hustrun
tvekande, »för di skäller allt kapten här te vara slägt
mä’ våran.»

»Det gör ingenting,» sade Ake, »tala du fritt ut.»

»Jo, si dä’ va’ några da’r efter den der revaljan,
som ja’ nyss la’ ut för herrskapet, som baron satt nere
vid stranda, för der sitter han mest jemt, å lill Erik
va’ också der nere å lekte. För si dä’ står då rakt
inte te å ha ögona på dåm jemt, utan rätt som dä’ va’
så laskar di i väg. Nå, hur dä’ va’ så satt baron å
roa sej mä’ kantänka, te kasta stenar i vattnet, å narra
den lilla stackarn att springa efter dåm som en hund.
A hur han kasta’ längre å längre, å han sprang också,
längre å längre, så blef han te sistens qvar, å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kavagkant/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free