- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
123

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedan skratta åt edra dödsqval. Här, Elisabeth, vred
jag mig sjelf, morgonen efter den natten, då hon
försvunnit utan ett ord till mig, i saknadens och sorgens
vansinniga smärtor. Jag ropade hennes namn, jag slet
upp jorden med mina fingrar, tills det småningom kröp
öfver mig, kallt och sakta, att det hade varit en lögn
alltsammans, att jag hade blifvit bestulen på mitt unga
hjertas bästa känslor af en äktenskapsbryterska, en
förrädisk moder, hvars kärlek endast var ett hyckleri.
Ni tänker göra mig godt — mig! — Bah! Kan ni,»
fortsatte han, skakande bänken på ett sätt som kom
henne att tänka på galérslafven och hans kedja, »kan
ni gifva tillbaka den del, som på en enda natt bröts
ut ur mitt eget väsende. Jag begär ingen menniska,
jag begär ingen ting, — jag begär blott att få tillbaka
mig sjelf. Yet ni hvad det är att lefva som en
yngling, som ingenting kan vörda, som en man, som
ingenting kan älska, med raseriet beständigt glödande i sitt
inre, med hämdbegäret frätande hela ens varelse. —
Man säger att jag njutit, hvilken lögn! Om det
funnits ett haf af njutning, skulle jag kastat mig deri
för att dränka min varelses inre brand; men jag kunde
icke njuta. Mellan mig och hänförelsen stod alltid
reflektionen med skärpan i den kalla blicken och
dis-sektionsknifven i den obevekliga handen. Till och med
nöjet att tömma en bägare drägg med smak har
undflytt mig.»

»Säkert», sade Elisabeth, »skulle en bägare ädelt
vin smakat er bättre.»

»I fall det stode att få, ja. Men det hör icke till
de varor, som utbjudas på verldens torg.»

»Och ändå finnes det,» utropade Elisabeth varmt,
»fastän ni, som egnat ert lif åt det ondas tjenst, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free