- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
160

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande i staden. Hon hade en liten förmögenhet och
var en särdeles vacker flicka. Ni kan ej tro, hur glad
och oskyldig hon såg ut med sina ljusa lockar och sitt
soliga leende, oc^ hur mild och god hon var mot alla
•menniskor. Hoö Vätf^fciT sftdan* der ungdom, som det
gläder en" gammal menniska att se, men som man ser
ää sällan. Hon var mycket omtyckt, under det hon
växte upp, och det fattades henne icke friare. Om
hon kunnat bli bortskämd, så hade hon alla tillfällen
dertill, men hon vår alltid lika anspråkslös och
omedveten om sina naturliga företräden. Det kom en ung
man som biträde i hennes farbrors hus. Han egnade
henne sin hyllning som alla andra, och man såg snart,
att han icke gjorde det Jförg^fves.* Någon egentlig
för-lofning var det Ycke, men hoil Tbörjade köpa ett och
annat, som hon ej precist som 7 flicka kunde behöfva,
och när hon sydde på de breda hålsömmarna^ så log
hon esomoftast ett gladt och förhoppningsfurafepende.
Nå väl — det var ändå vid påsktiden — hon var i
kyrkan — der afkunnades gn lysning, vid hvars
åhö-raiide det svartnade för lfennes ögon. I^et yar-emellan
honom, som hon älskade, och en flicka, som non
hittills ansett för en af sina bästa vänner. Detta parti
slog alla med förvåning. Fästmannen hade några dagar
förut lemnat orten, och efter de tre lysningsdagarna
mötte han sin trolofvade i hufvudstaden, der de
vigdes och bosatte sig.

Efter den dagen var det något ännu innerligare
och mera tilltalande i hennes mildhet mot alla
menniskor. Hålsömmarna lade% ofullbordade i lådan, och
kring hennes vackra mun hade det satt sig ett litet
drag af vemod, som ickfe fanns der förut, men hon var
för öfrigt sig lik och yttfade aldrig, icke ens till mig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free