- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
162

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att uppfostra honom helt naturligt. Huru skulle hon
kunna vara sträng mot sin ögonsten, då hon aldrig
varit annat än god och öfverseende mot menniskor i
hela sitt lif? Hur det gick, är snart beskrifvet. Hans
första år i skolan voro utmärkta af små triumfer. Han
flyttades upp och blef snart primus, och vid hvaije
af-slutning kom han helt strålande till henne med sitt
premium. Huru dessa skatter beskådades och
förvarades !

Han fick småningom kamratumgänge. Jag vet ej,
hvad hans barnaöron uppfångade om hans fostermor
af hänsynslösa och grymma pojkar — men en
söndagsmorgon böijade han göra invändningar mot, att hon
skulle åtfölja honom i skolkyrkan. Det var den första
bittra droppen af den dryck, som sedan följde. Efter
den dagen var det, som om hon förlorat sin makt med
honom. Han vistades mycket borta.- Han skulle läsa
tillsammans med kamrater och andra sådana
förevändningar. Nästa termin uteblef premiet. Men det dröjde
ändå ett år till den dagen, då han, blek och med
tårarna svällande i sina ögon, återkom till henne för att
utgjuta sin smärta och sin grämelse öfver, hvad han
käckt kallade den orättvisa han lidit. Han var
relegerad. Orsaken frågade jag aldrig om, men domen
var oåterkallelig.

Hon hade en kusin, som var handlande i
Norrköping. Hon skref till honom, och gossen kom dit på
ett försök. Det gick bra i början, men efter ytterligare
ett år kom ett bref från kusinen. Jag läste det ej,
men på aftonen tog hon från dess besynnerliga
gömställe fram ett litet skrin, hvari hon förvarade sina
värdepapper.

»Vill du resa, Carolina,» sade hon »jag vet ej,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free