Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara god förtjenst. Jag tänker samma sol skiner ändå
öfver oss, och det är alltid en tröst, och på ditt sinne
tviflar jag då alls intet.» När Kari läste det, hade
hon yttrat ett litet tyckmycket »hm!» men hon
små-myste ändå åt de stora bokstäfverna i sitt första bref.
Så gick första året.
Kom så det andra utan något bref och med
svårighet till arbetsförtjenst, ty skörden-hade blifvit klen.
Kari teg och sträfvade, och allt närmande från ortens
unga svenner afböjde hon kallt. »Håll opp hufvudet,
tösen min,» sade farmora der hon låg, »snart få vi
öppna dörren för fästmannen din, han har satt mig
till dörrvakt, och jag skall nog hålla vägen fri.»
»I behöfver inte besvära er,» sade Kari, »för det
är ingen, som vill göra honom rätten stridig.»
Något vidare vardt icke taladt om Jan Petter det året.
Det tredje året var det en hemmansegareson, som
började helsa på i stugan. Han körde förbi* med sina
stora bruna hästar, när han for till qvarnen, och då
stannade han alltid vagnen vid grinden och band
tömmarna vid gärdesgården. Han var nu så törstig, och
vattnet var så friskt i brunnen nedanför. Han kunde
väl ock titta in och prata en stund med farmora,
medan Kari satt och kardade ull vid spisen.
»I har godt om kräk nere vid erat,» sa’ farmora.
»Måtte det. Vi ha fyra par i åkern.»
»Då behöfver I då icke plöja med andras oxar,»
sa’ farmora.
Hemmanssonen feg, han var icke rätt klok på
hvad hon menade. J * .*
• * •
»I har godt om jänter också i byn.» ^
»Ja, ja, sådana finnas nock. En aQl" sak är om
en estimerar dom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
