- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
184

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nyss tala om allt hvad du kunnat få, om inte jag varit,,
och kanske hade det varit bäst att jag blifvit bortar
ty jag kommer som jag gick, förutom brudskorna dina;
dem har jag med mig, och på dem har jag sömmat nu
i fyra år.»

»Så kan det vara tid på att du får bruk för dem,»
sade Kari och log.

»Sätt fram gröten, barn, och bjud gästen välkommen.
När du %fcit, Jan Petter, får du förtälja oss om din färd.>

Hon satte fram den tarfliga anrättningen, och de
satte sig midt emot hvarandra, men det var, som om
de inte rigtigt kunnat se på hvarandra.

»Se så ja,» sade slutligen farmora, »drag nu fram
karmstolen till sängen, den skall Jan Petter ha, och
lägg mera bränsle på spisen, så vi få ljust och
festligt i stugan, för nu skall här berättas, och nu skall
det vara glädje och gamman, när den så länge väntade
är återkommen.»

»I är er då alldeles lik, kära välsignade farmora,»
sade Jan Petter, i det han satte sig. »Men en sorglig
historia fån I då höra, det får jag bereda Er på.»

»Det går väl an att höra den, när du sitter här
framför oss. Dess mer få vi tacka och prisa, att vi
ha dig tillbaka.»

Kari gick tyst och satte undan kärlen, derefter
tog hon en låg pall och satte sig vid hans fötter.
Eldskenet föll glödande rödt öfver dem alla tre. T^et
låg en stark spänning i hvaije anletsdrag hos dem alla.

»Börja nu, Jan Petter. Hvarför tittar du så ofta
mot dörren? Yäntar du någon?»

»Ah nej, jag bara gör så ändå,» sade han med ett
vemodigt leende.

»Jo sir I,» började han, »jag for som skrifvet blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kavagkant/1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free