Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ett mord på öppen gata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag mente mig vara i så stort behof af dem. Vi
började gräla. Det ena hårda ordet gaf det andra,
och det hängde såsom på ett hår att vi kommit
i handgemäng,
Slutligen sade han mig rent ut, att han visst
inte tänkte betala mig mina pengar. Jag hade ju
hvarken revers eller vittne på lånet. Jag kunde
kräfva bäst jag gitte, han ämnade dock aldrig
betala.
Vi skildes åt i vredesmod. Den gamla
vänskapen var förbytt i glödande hat. Jag kände mig
förorättad och kränkt och besviken på min
barndomsvän. Jag hatade honom för hans trolöshet
och öfvermod, och jag rufvade öfver hur jag på
bästa sätt skulle kunna hämnas den lidna
oförrätten. Från den dagen undveko vi hvarandra
lika mycket som vi förut uppsökt och funnit nöje
i hvarandras sällskap.
Helt oförmodadt mötte jag emellertid en dag
min gäldenär i Stadsgården. Som vanligt var jag
berusad och visste inte mycket livad jag gjorde.
Öfverlastad som jag var började jag på ett ohyfsadt
sätt att fordra hvad han var skyldig mig.
»Dina pengar?» svarar han i en öfverlägsen
och föraktfull ton. »Hvad bryr jag mig om dina
pengar.»
»Ge mig mina pengar!» skriker jag, ur stånd
att längre behärska mig. »Ge mig mina pengar,
säger jag, annars skall du få se på annat.»
»Så du pratar. Jag har ju sagt dig, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
