Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Brännvinssmugglaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag försökte se oskyldig ut. Men nog vet jag
hvad jag kände. På sätt och vis tyckte jag det
var synd om direktören. Hans vänliga ord gjorde
intryck på mig. Men jag tror att äfven om det
gällt mitt lif hade jag inte vågat säga något. Ty
jag säger ingen öfverdrift, men jag tror fullt och
fast att jag blifvit ihjälslagen, när jag kommit ned
till mina kamrater igen. Hellre då vara god vän
med mina medfångar och ovän med både
direktören och fängelsebefälet, än tvärtom.
Jag vågade helt enkelt inte bekänna. Litet
visste direktören hvad han sade, när han lofvade
mig fri från straff. Jag toge då hellre fängelsets
lagliga och resonliga straff, än jag utsatte mig för
risken att blifva lemlästad, ja, kanske rent af
ihjälslagen af mina medfångar inom logementet.
Jag skulle för egen del gärna gått direktören till
mötes; men i den situation, i hvilken jag befann
mig, hade jag endast en utväg att välja. Ty så
högt satte jag inte sanningen, att jag skulle vilja
bli en martyr för sanningens skull. Den tiden
skulle dock komma; nu var jag emellertid icke
mogen nog. Jag bäfvade vid blotta tanken på
den fruktansvärda opinion af hotande näfvar och
hämndfulla blickar, som skulle möta mig vid mitt
inträde i logementet, och denna starka opinion
skulle krossa mig, det visste jag, i trots af
direktörens vackra löfte.
När direktören förstod, att han inte skulle
komma någon vart med mig med godo, började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
