Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXIII. Det mörka förflutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXIII.
Det mörka förflutna.
Efter en tids vistelse i Stockholm, där jag
hade tillfälligt arbete, reste jag uppåt landet,
närmast för att hälsa på några släktingar. Jag kunde
för öfrigt inte stanna länge på en och samma
plats, ty så snart det kom ut hvem jag var ville
ingen arbeta tillsammans med mig. Arbetsgifvaren
brydde sig mindre om det, men arbetskamraterna
ansågo det vara en skam att ha mig i sitt sällskap.
Och då hade jag ingen annan råd än att sluta
och försöka min lycka på annat håll.
I denna afsikt begaf jag mig norrut; men den
färden ångrade jag efteråt. Innan jag kom dit
hade man nämligen listat ut hvem jag var. På
grund häraf blef jag från första stund utsatt för
en obehagligt närgången uppmärksamhet, hvilket
smärtsamt berörde mig. Detta gjorde att jag
kunde stanna endast några dagar.
På söndagen gick jag till missionshuset för
att få någon uppbyggelse och tröst för min
sönderslitna själ. Men inte ens där fick jag vara i fred.
Jag kände hur man från alla sidor granskade mig,
hursom deras blickar genomborrade mig. O,
hur svårt jag kände det! Bland en grupp unga män
fördes ett hviskande samtal, som hördes äfven till
andra bänkar, hvem jag var o. s. v. Plötsligt hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kclifstid/0105.html
