Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Orsaken till detta slut ligger delvis i slitningen
mellan alla dessa oförsonliga motsatser.
En läkare hade en gång styrka nog att stund
efter stund till vetenskapens gagn anteckna förloppet
af sin själfvållade död.
Ernst Ahlgren sökte göra något liknande. Men
kraften svek henne och af den började skildringen
finnes blott några rader. I dem yttrar en man, att
hela hans föregående lif endast syntes honom som
en förberedelse till det slut för egen hand, som nu
skulle komma. Det är denna samma djupa känsla
af något ödesbestämdt, som präglar alla Ernst
Ahlgrens meddelanden om sitt själstillstånd under
de senaste åren. Det är en fix idé, som länge
snärjer sin svarta länk kring konstnärsglädjens
gyllene tråd och kring lifskärlekens röda, innan den
helt fördunklar dem båda.
Men detta själstillstånd berodde icke ensamt |
| på ett djupt, i skaplynnet försänkt svårmod. Det
( berodde därjämte på själfva lifsförloppet.
Ernst Ahlgren fruktade att hennes lif efter
hennes död skulle hemfalla åt den mytbildande
famtasi, som gärna sysslar kring tragiska öden.
Hon hyste den allmänt mänskliga önskan att icke
misskännas af samtiden — eller: framtiden. Men
sonlighetens känsla af att hennes lif tillhörde sam-
tiden. Sina lifserfarenheter ville hon — så långt
hennes krafter räckte — hälst omsätta 1 dikteng
form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
