Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNES RISE
30
hänseenden hade något att lära af henne. Redan
hennes andra bref, hvilket är svar på ett mycket
modlöst från Axel Lundegård, visar i hvad riktning
hennes inflytande gjorde sig gällande. Hon skrifver
där bland annat:
Att helt och hållet betvinga ödet, står icke i
menniskoförmåga, men just att kunna vinna en smula
terräng betraktar jag som en seger, om än nya
strider vänta, ja till och med ett nederlag. Kan man
förneka att Austerlitz var en seger, fast Waterloo
följde efter?
Hur skulle mitt egentliga »jag> kunnat hålla sig
vid lif under allt det elände, hvarmed »det passande»
kringspinner sina offer, om icke tron på min redliga
vilja varit dess lifsluft? Efter mycket letande tror
jag mig ändtligen ha funnit rätt på detta af konven-
tionalismen bortkrånglade »jag»>, och nu iämnar jag
sannerligen ej släppa mitt tag. Nu vet jag hvad
jag vill.
Och hon fortsätter, såsom svar på vännens på-
minnelser om det Ibsenska ordet att den ensamme
är den starkaste, att äfven hon förstod denna tanke
och att hon visserligen kände behofvet af samvärkan
men icke på så sätt, att den literära vänstern »borde
bilda ett kompakt parti, där individen skulle för-
pligtas att antaga hela partiets program. Tvärt
om: vi böra just förfäkta individens både rätt och
skyldighet att vara sig själf. Detta är åtminstone
ÅA och O för mig. Jag älskar konsten men afskyr
förkonstlingen».
Men på samma gång hon sålunda erkänner sil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
