Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
eller fogelslägtet: man vet att han icke hör dit. Så
är det också med mig.
Denna hennes ställning gjorde henne ytterst
obenägen för hvarje slags teoretiskt uttalande, vare
sig i form af samtycke eller protest. Hon motive-
rar sin obenägenhet sålunda:
Öfver mina handlingar är jag herre, mer kallt
herre än de flesta menniskor, men mitt sinne vexlar
som vind och våg, jag kan inte stå som en vägvisare,
alltid likadan, pekande riktning för andra. Jag har
fått för mycket af min fars laglösa natur i mina ådror.
Det är kanske det som gör mig till författare. (Jag
menar framställare af lif, icke predikant.) De flesta
menniskor sakna förmåga att upplefva något; jag vill
säga upplefva med sådan intensitet, att det upplefda
har lifskraft att utveckla sig vidare, till sjelfständiga
bilder. Jag har denna intensitet. Och så är jag immte
feg; jag är inte rädd för det som är ovanligt; det
lockar mig. Jag menar hos andra. Sjelf gör jag allt
hvad jag kan för att bli lik en af dussinet.
x öd
+
Under denna samma Stockholmsvistelse, då hon
föreföll att, girigt som en länge törstande jord dricker
vatten, insupa nya intryck, och göra detta med ett
så friskt deltagande i andras intressen, att man
trodde hennes personliga historia vara alldeles af-
slutad, och henne själf för framtiden helt hängifven
sin diktning — då bekämpade hon redan medvetet
frestelsen till gjälfmord. Hon hade under sjuk-
domen varit så nära friheten genom döden, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
