Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SES SET TIT ST NEANDER YA SEAN or RR FFNERA
75 !
att de al alla FE TES par bli mer eller mindre Er
missförstådda.
Till Ernst Ahlgrens, om man så vill hedniska,
lifsåskådning hörde hennes orubbliga visshet att
man, då lifvets kval icke kunna uthärdas, har rätt
att sluta kvalen genom en frivillig död. Gränsen
för möjligheten att uthärda var för henne samman-
fallande med möjligheten att fullgöra sin särskilda
lifsgärning. Så länge själens och kroppens krafter
räckte till för arbetet ville hon försöka lefva; sedan
ämnade hon dö. Hon talade under åratal om denna
död som ett afgjordt sakförhållande i hennes lif;
talade därom så, som Seneca eller någon annan af
stoikerna plägade tala och ingen, som icke i detta
afseende fullt förstod henne, ingen, som ville lägga
annat än sin tillgifvenhet i afgörandets vågskål,
kunde stå henne nära. Denna ständigt medvetna,
för arbetets skull bekämpade, dödstanke är den
mörka bakgrund, mot hvilken hennes intensiva för-
måga af solljus lifsglädje så klart tecknar sig. Hon
ville taga allt hon kunde af lifvet, hon ville icke dö
förr än hon hade hunnit lefva.
Denna motsättning af lifskraft och dödsmod
— liksom af lifsleda och dödsfruktan — är blott
en skenbar motsägelse. Själens som kroppens sjuk-
domar bryta lättast de starka. När själslidandet
griper en lifskraftig natur, vändes styrkan — som
ej kan utödas — på tillintetgörelse. Och för Ernst
Ahlgren fans ingen bjälp i den rent animala lifs-
lusten, ty den hade ohelsan ödelagt. Hon sade ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
