Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
En av Sverges märkligaste hällristningar är det väldiga »Brandskogsskeppet» i Boglösa socken, Uppland.
Man ser där tydligt, hur roddarna sta och driva fram sin kanot med spadformiga paddlar. |
vår tid. Men troligen får man förklara de egendomliga
dubbelstävarna liksom de två parallella linjer, med vilka
skrovet oftast är utritat, på ett annat sätt. Man antar,
att skeppen, även de allra största, äro ett slags
överbyggda kanoter av ett slag, som man känner från
sjöfarande naturfolk och numera även från ett danskt
mossfynd, en båt från järnålderns tidigare del. Själva stommen
i båtskrovet är då en urhålkad trädstam, vars ändar
kunna sträva uppåt och bilda ett slags stävar. Men ett
stycke från ändarna har man ställt upp ett andra par
stävar, oftast försedda med djurhuvuden eller andra
grannlåter, och mellan dessa och utmed kanotens sidor
har man fästat en eller flera omgångar av plankor för
att höja skrovet och göra det mera sjövärdigt. Sådana
båtar kunde, med den tidens tillgång på väldiga ekar,
bli både stora och starka. Skrov på tio eller femton
meters längd äro ingalunda otänkbara, och i dem skulle
det ha varit god plats för 20 till 30 årpar. De flesta
skepp tyckas dock vara betydligt mindre — knappt
större än de intill vår tid brukliga stockekorna, fast
lite präktigare utstyrda och mera sjödugliga. De synas
ha framdrivits med enbladiga paddelåror som stöttes
av män, stående vid båtsidan. Några segel äro aldrig
avbildade på hällristningar, men omöjligt är inte, att
en del rundade figurer och träd, som ibland synas över
båtarna, markera, att man tillfälligt riggat upp ett plagg
eller en lövruska, när man haft medvind. I de lapska
båtarna, som äro ytterst enkla roddbåtar, begagnar man
ännu, när man färdas utefter sjöarna i god vind, dylika
tillfälliga segel, som riggas upp på en stake.
Till lands kunde man redan både rida och åka.
Bilder av vagnar förekomma både på hällristningar och i
små modeller av brons från denna tid och som dragare
ha brukats både oxar och hästar. De tvåhjuliga lätta
stridsvagnar, som äro så typiska för Egyptens och
Österlandets härar på denna tid och som även de
homeriska hjältarna brukade, ha förekommit även i Sverge.
Och ryttare, beväpnade med lans och sköld ser man
likaledes på hällristningarna.
Men föga skulle man ana, hur ståtligt och präktigt
detta släkte tog sig ut i verkligheten, om man inte
funnit så många ypperligt bibehållna föremål från
bronsåldern i Sverges jord, både i gravar och på andra ställen,
där de blivit nedlagda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0035.html
