Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Bredvid den på föregående sida avbildade blästerugnen ligger ett stort, ovantill slätt och av bukning tydligt nött stenblock.
På detta hamrades den glödande »smältan», så fort den tagits upp ur ugnen. |
Sedan lägger man varvtals järnmalm och kol (även osläckt
kalk har man brukat blanda i) tills blästerugnen är fylld,
tänder kolen i botten och »blästrar», d. v. s. blåser in luft
genom det därför avsedda hålet med hjälp av en
skinn-bälg, som antingen drivs med handkraft eller, där man så
hava kan, med ett enkelt vattenhjul. På detta sätt smältes
järnet och bildar en porös kaka i botten på ugnen. När det
anses, att tillräckligt mycket av malmen blivit smält —
det kan gå på 2—3 timmar — tas smältan upp och
hamras, varm som den är, på en stor sten intill blästerugnen.
Därmed har man fått smidbart järn, som sedan ytterligare
bearbetas i smedjan, antingen det direkt används till att
smida av eller förvandlas till småtackor, s. k. osmundar,
för export att säljas. Exporten av »osmundsjärn» spelade
länge en stor roll för åtskilliga bygder, där denna
»hemslöjd» blomstrade, tack vare tillgången på lättåtkomlig
sjö- och myrmalm samt kolved.
På detta sätt arbetade man säkert redan i förhistorisk
tid, och åtskilliga lämningar av dylika gamla blästerugnar
ha kunnat dateras, tack vare saker som blivit funna i eller
46
invid dem. Så järnrikt som Sverge är — ej minst i de
ofruktbarare av skog och myrar uppfyllda delarna — har
det förvisso inte saknats smeder här i landet.
De äldsta järnföremålen visa också ofta nog ett
förträffligt arbete. I Ölands jord har man gjort särskilt goda
fynd av gravar från »La Téne-tid», århundradena f. Kr.
En sådan gravutstyrsel visar, att männen varit beväpnade
med sköld, svärd och spjut av kraftiga och
respektingivande dimensioner. Mitt på träskölden sitter en
»sköldbuckla» av tjock järnplåt, avsedd att skydda den
bakomliggande handen och underarmen, som här måste
> hållas tätt intill skölden i handtaget. Bucklan är uppdragen i
en spets och prydd med väldiga runda nitar — allt av järn.
Svärdet har en för detta och följande tidskede typisk form.
Det är egentligen en väldig, eneggad huggkniv, tung och
bastant. Spjuten ha likaledes stora, bredbladiga spetsar.
I graven finns dessutom en gryta, brukad som askurna
för det på bål brända likets rester. Den är i flera fall
sammansatt av brons — nedre delen — och järn, något som
tydligen ansetts vara finare än endera sorten enbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0054.html
