Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Den berömda Vadstenabrakteaten är av tunt, pressat guldbleck.
Den är i verkligheten endast något över 30 mm. i diameter.
Runt om bilden i mitten står äldre runraden med början, f-runan,
ytterst i vänstra kanten. |
ÖSTERLANDETS HEMLIGHETER
NÅ NORDEN
Redan på två- eller trehundra-talet e. Kr. skrev man
hos goterna och de med dem samboende
germanstammar-na med det alfabet, som kallas den äldre runraden. Fynd
från Tyskland, västra Ryssland och Rumänien visa detta.
Hur goterna kommo att skapa sitt eget alfabet skildrar
professor Otto von Friesen på ett mycket påtagligt sätt.
Han har ansett — och hans mening är nog den
allmännast antagna — att runorna av den äldsta typen
härstamma från två olika skriftsystem, som voro brukliga i det
romerska kejsardömets nordöstra delar, den grekiska och
den romerska »majuskelkursiven». Dessa alfabet skilja sig
rätt mycket från de stilar, som förekommo på offentliga
inskrifter och som vi ännu äro vana att betrakta som
»latinsk» och »grekisk» stil. De brukades i vardagslag och
voro närmast ett slags slarvig »skrivstil» i motsats till den
skönskrift, som användes i böcker och motsvarade våra
dagars »tryckstilar». Det har visat sig, att flertalet av de
äldre runorna mest likna den grekiska skriften — säkert
samma slags skrift som evangelierna först nedskrevos med
— medan ett mindre antal tecken äro hämtade från
motsvarande latinska alfabet. Nu vet man, att folk skrev
mycket i den romersk-grekiska världen — kanske nästan
lika mycket, som det skrives i sydöstra Europa den dag i
dag är. Skrivkonsten var i sina enklare former utbredd
inom alla folklager. Man har, särskilt i Egyptens torra
sand, hittat väldiga massor med krukskärvor, som de
fattigare i landet begagnade i stället för det dyrare papperet
att skriva sina brev och föra sina räkenskaper på. I
Pompeji och på andra ställen, där rappade husväggar blivit
bevarade, har man hittat massor med inskriptioner, som inte
precis härstamma från de lärda och förnäma i samhället,
utan snarare visa sig vara gjorda av små eller stora gat-
pojkar med precis samma slags humor som våra dagars
portgångsskribenter.
»Det är sannolikt den klassiska skriften i denna form
som gotiska legosoldater eller arbetare lärt känna nere i
en romersk garnisonsstad eller koloni vid Donau.
Grekiskan var landets språk, latinet var tjänstespråket.
Läraktiga goter lärde sig grekiska och latin och därtill gre’
kisk och romersk skrift i den form den var känd av
vapenbröder i kasernen eller kamrater i arbetet.
Med hjälp av ett lämpligt urval av båda alfabeten
skrev så en gotisk man sitt eget språk. Runraden var
skapad.»
Men skrivkonsten med gotiska tecken stannade inte i
Donauländerna. Det var en så märklig konst, att den
följde med i den livliga samfärdsel som ägde rum mellan
goterna och deras fränder i Norden. Redan vid 200-talets
mitt finnas runor i Danmark. Icke mycket senare torde
en med silverrunor inlagd spjutspets från Gotland vara,
och till »folkvandringstiden», omkring 500 efter Kristus,
räknas också den märkliga guldmedaljen från Vadstena
med dess runrad. Det är ett ganska tunt guldbleck, i
vilket mönstret drivits upp med en stamp. En likadan
»brakteat», tydligen från samma stamp, har hittats i
Motalatrakten.
Det är till en början just på spjut, smycken och andra
föremål, som runorna förekomma. Ibland är det bara
runraden, ibland, som på den gotländska spjutspetsen,
»sioag», en obegriplig ramsa, som troligen är en
sammandragning eller en formel av något slag. En guldring från
Rumänien från denna tid bär inskriften »gutaniowi
hci-lag», vilket tolkats som »helgad åt goternas vi» d. v. s. en
gotisk helgedom. Runorna ha sålunda till en början an-
5S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0063.html
